ops

Tillägnas mänskligheten

Nu har jag insett hur dåligt allting är. Att det har varit något fel har jag länge gått och grubblat på. Känslan har grävt ett hål i mig, lika djupt som de hål skapade av de största sorgerna; svek och död. Vi har förlorat det viktigaste i livet och kan inte återvinna det, ty tankarna som för oss dit är sedan länge blockerade av sådant som har kommit till att förstöra våran kultur.
Om det går att komma tillbaka från denna djupa avgrund vet jag inte. Dock så vet jag att ingen försökt ens en gång. Om man inte kan avvara lite energi till att ens försöka, hur ska man då kunna överleva där nere där ljuset försvinner lite för varje dag.
Varför sluta illa och långsamt när man kan sluta väl.


H



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0